Qvittras spår blev bara 750 m,  5+1 pinnar varav två var skogspinnar. Första gången jag lagt det i spåret och tyckte det var lite pirrigt. Hon tog spårupptaget jättebra och åt rätt håll (hallelulja) och tuffade på hela vägen. Plockade alla pinnar och fixade vinkeln galant. Det var ingen skillnad på skogspinnar och vanliga pinnar.

När det går så här är det skitkul att spåra

Självklart så kom det en gubbe gåendes mitt i upptaget när vi skulle starta, han letade kantareller och hade inte hittat en enda. Varför skulle han dit och traska då för…?? Köp svamp för f*n…

Vi hann även med tre omgångar uppletande och det var buskul. Qvittra är bra på det där, hon letar och rotar tills hon hittar och är toksnabb in till mig. Sen har vi även tragglat sakta-gåendet och platsliggning. Även det blev riktigt lyckat så jag får helt enkelt vara nöjd!

Vi gjorde ett nytt försök i högre klass igen. Denna gång på Järfälla BK. Det var samling med lottning i Bro, jag drog startnr 7. Sen iväg till spåren som fanns i ett stort skogsområdet som heter Rösa Ring. Det blev lite väntan, inte längre än vanligt antar jag, men det kändes ju länge eftersom man är lite nervös… Sen var det vår tur. Vår rutan låg en bit in i skogen från en skogsväg, så jag fick en bra överblick på väg emot den. Denna gång hade jag planerat att göra lite annorlunda vid påsläppet, dvs gå emot rutan och bara låta henne flyta ut. Sagt och gjort men ibland går det inte som planerat… Qvittra flyter ut ett par meter och sen börjar hon vimsa åt alla olika håll och vet inte alls vad hon håller på med. Inte så konstigt kanske eftersom vi inte har tränat på sånt här… Efter en stund så hittar hon spåret och vi drar iväg… -”Bakspår, tillbaka till rutan…” Då har jag redan hunnit ca 10 meter ur rutan och hunnit tänka ”Ja! Där satt den!” Och sen fick vi vända… Struligt där också och jag var helt säker på att Qvittra inte hade nåt spår för hon drog sig mot högra hörnet och jag tyckte att spåret skulle gå på ett annat ställe, men det var bara att åka med… För hon hade ju rätt!

Betyg upptag: 6 – 6

Sen gick spåret i en båge så jag kom bakom rutan och under ca 200 meter så kändes det vingligt och att Qvittra inte riktigt fått fäste. Men jag fortsatte att åka med, kan ju inte göra så mycket… Började ana att vi missat första pinnen och börjar bli lite sur… Sen ser jag ett hus ganska nära där vi spårar, börjar ana oråd… Men så vips: en pinne!! Ok, då kör vi!! Blev genast på bättre humör och peppade Qvittra allt vad jag kunde, sen fortsatte vi och hittade några pinnar till, vid två tillfällen så slog Qvittra för nåt i spåret, -”är det pinne?” Sa jag alldeles överlycklig, men så plockar hon upp ett nystan av röda papperssnitslar… Två gånger plockade hon snitslar och två gånger hann jag bli överlycklig att hon (trodde jag) hade hittat pinne. Sen helt plötsligt dyker hon ner i marken och plockar upp den långa pinnen. Visserligen jättebra att hon hittat den, men vi hade bara 4 apporter… Tyckte att det hade gått ganska fort och vi hade gått runt på 19 minuter.

Betyg spår: 7-7

Eftersom vi hade för få apporter så bestämde jag mig för att vi bryter med är med på uppletande eftersom det var på samma ställe som spåren. Efteråt fick jag veta att när jag höll på i upptagsrutan så kom det två tanter bakom oss som hade kommit genom skogen från huset där vi hittade första apporten. De hade förmodligen delvis gått i spåret och i närheten av spåret, vet inte om det var därför det kändes som om Qvittra inte riktigt fått fäste om hon ville kolla av flera spår som låg nära varandra. Ja, eller nåt…

Rutan var jättefin, helt öppen och bra utmärkt i alla hörnen. Men längst ut i rutan så var det ett uppåtlut som såg ut som en vägg! Jag undrade om Qvittra skulle gå upp där eller tycka att det tog stopp. Jag går hela baslinjen med Qvittra och hon vindar in i rutan, toppen! Så skickar jag henne – svisch iväg – upp för ”väggen” och ut ur rutan… Det har inte hänt förr att hon sprungit ur rutan i bak-kant! Så jag ropade på henne och som tur var så kom hon snabbt tillbaka. Det var en springvänlig rutan men efter den svängen så höll hon sig i rutan och hittade alla tre föremålen på några minuter.

Betyg: 6-8. Båda domarna drog för spring och tugg, men det skilde två enheter mellan dem.

Nu tar vi paus från högre klass ett tag och måste lägga krut på det som inte fungerat. Främst platsliggningen, spårupptaget och hitta flera spårapporter. Sen gör vi ett nytt försök

Kvällsmys

Det var samling kl. 8 i ett vägskäl som vi hade kollat in kvällen före, eftersom jag är lite av ett kontrollfreak så gillar jag att veta var jag ska. Där lottade vi och jag drog startnr 1. Det var ytterligare två DTBK:are med (Pia och Camilla) så vår klubb dominerade

Nåväl, iväg till spåren!

Jag fick möjlighet att titta på min upptagsruta innan det var dags för oss, och upptäcker att rutan är på snedden. Dessutom är vår påsläppspunkt i mitten av en körstig (uppvuxen traktorstig) och jag vet att Qvittra har svårt med stigar… Bara att dra ett djupt andetag… När vi ställer upp oss på punkten så står Qvittra snett åt vänster, jag försöker att rikta om henne så hon är riktad framåt, men det är lönlöst, hon ställer sig på samma sätt. Jag säger ”spår” och hon vinklar 90 grader vänster… Prutt!

Sen rasslar hon runt i rutan och till slut så är jag nästan ur rutan i bak-kant, då är jag ju helt säker på att hon inte fått nåt spår. Vänder om henne igen och vips så har hon spåret! Bakspår… Ok, vi vänder igen och hon rasslar iväg åt höger. Jag tycker att hon fick ganska dåligt fäste för hon vinglar i spåret men ganska snart kommer det en pinne, sen en pinne till och sen en… snitsel! Spårläggaren har tappat den. Stilpoäng för Qvittra som apporterar den precis som en spårapport. 20 m efter snitseln kommer nästa pinne. Sen kommer det en körstig igen, jag är ganska säker på att spårläggaren har korsat den men Qvittra viker höger och följer körstigen… Efter en liten stund ser jag vägen som vi parkerat på… Känns inte så bra. Ok, jag tittar på klockan och tänker att vi kan hitta spåret igen och kanske komma runt. Så vi vänder igen och jag låter Qvittra leta spår hej vilt och utan nån som helst aning om var vi kom ifrån. Så vi knatar på i en riktigt som jag gissar att spåret kanske går… Qvittra jobbar på och vips så kommer det en pinne!! Jag har ingen aning om hur vi träffat på den, framåt eller bakåt i spåret men släpper på Qvittra igen och sen spårar hon som en riktigt bra! Vill inte missa en centimeter av spåret och det går undan! Vi hittar några pinnar till och sen kommer jublet – DEN LÅNGA PINNEN!! 6 pinnar + slut hittade vi. Förmodligen missade vi en pinne när vi var helt av.

Spårläggaren berättade att vi tagit oss runt på 20 minuter! Jag var orolig att vi skulle missa på tiden, det kändes ju som en evighet där ute i skogen. Men det visade sig att vi var lite sena i påsläppet så när jag tittade på klockan så hade det gått ca 2 minuter – inte 10 minuter! Sicken röta Sen fick jag veta att spåret gått diagonalt genom rutan så Qvittra var egentligen inte helt fel ute när hon vek av till vänster, det var ju därifrån spårläggaren gått. Men jag ville ju ”fösa” henne rakt ut. Inte lätt… Det var inte ens lätt att orientera sig i rutan efteråt när vi tittade på den en gång till och spårläggaren berättade exakt var hon gått. T o m hon tappade bort sig. Det var svårt, men lärorikt. Jag tabbade mig igen och måste bli bättre på att underlätta för Qvittra. Hon gör ju så gott hon kan!

Betyg på spårupptaget blev 6-7 och betyg på spåret blev 9-9.

I spåret snubblade jag och gjorde världens praktvurpa och landar på en omkullfallen stam och slår mig ordentligt på hårda, vassa grenar. Med en jäkla massa svärande och bra draghjälp så kravlar jag mig upp och rusar vidare. Kan säga att jag har ordentliga blåmärken med rediga bulor på ben och armar.  Det är farligt att spåra

Så var det dags för uppletandet. Jag såg föremålen innan de la ut dem och det var 3 olika typer av handskar och ett annat tygföremål, varav ett var en mjuk skinnhandske med ulligt foder – perfekt tuggis… Ialla fall så tycker jag att Qvittra gör ett jäkligt snyggt uppletande. Rakt ut längs med höger kanten, rotar runt lite där uppe och sen snabbt in med första föremålet, jag hann gå 1/4 av rutans baslinje, jag skickar rakt ut igen och hon drar hela vägen ut, vänder inåt och får nys på nåt som ligger ca 10 m ut från baslinjen, hon slår ganska länge och letar duktigt. Träff!! Snabbt in och lämnar av andra föremålet och jag skickar rakt ut igen. Då har jag hunnit till halva sträckan på baslinjen. Qvittra rotar på där ute och jag hinner gå 3/4 av baslinjen så är hon på väg in med tredje föremålet. Tuggar lite extra på den ulliga vanten när hon gör ingången… Det hela tog dryga 2 minuter.

Betyg: 9. Tugg

Betyg: 8,5. Tugg. Brist i systematik, letar ensidigt. (Jag tyckte det var skitsnygg systematik för en gångs skull, och vi hann ju inte längre, hon hade ju tagit in tre föremål…) Men ok, det är domaren som dömer och bara att acceptera.

Så lydnaden…

Fritt följ:

Betyg: 9. Avviker något i position

Betyg: 9. Kunde ligga närmare

*Jag var nöjd!*

Ink. m. ställande:

Betyg: 8. DK ställande

Betyg: 7,5. Segt stående, DK, tempoväxling

*TL kommenderade ganska sent, självklart när hunden har mest fart. Enligt regelboken ska hunden ställas när den färdats 20 m… Jag såg direkt att Qvittra inte skulle ställa sig vidare snabbt så jag drog i med ett DK på en gång*

Framåtsändande:

Betyg: 6. Långa avstånd båda hållen.

Betyg: 7. Långt avstånd.

*KATASTROF! Knappt någon tempoväxling och hon drar iväg i galopp/trav på sakta-sträckan. Jag blev akut fly förbannad och var på väg att gå av planen. Dessutom såg hunden glad ut… Det ska hon ge fan i under framåtsändandet…! *

Krypande:

Betyg: 9. Startar samtidigt med föraren.

Betyg: 9. Något hög bak.

*När ska hunden starta då…?? *

Skall:

Betyg: 10

Betyg: 10

Tungt föremål:

Betyg: 9. Någon tempoväxling.

Betyg: 7. Ljud.

*Ett startpip är bättre än startskall *

Hopp över hinder:

Betyg: 10

Betyg: 9. Tendens till tjuvstart.

*Ska inte hunden tjuvstarta först och sen drar man betygen…?*

Platsliggande med skott:

Betyg: 0. Avstår.

Det saknades 9,5 poäng till uppflyttning. Mycket var bra, och en del kan bli bättre. Klart att det är snöpligt att det var så nära, men det är svårt utan platsliggningen. Men vi tragglar på!

Carina var snäll och filmade lydnaden, här är länken för er som vill: https://www.youtube.com/watch?v=kuwOC31u8AA

Men jag la ett spår i söndags före sökträningen, bara 300 m och 3 pinnar + slut. Liggtiden blev ca 3,5 timme. Så vi gick spåret alá Janne-style och hon spårade i spårkärnan nästan hela tiden. Några ”kolla-av”-avstickare på nån meter men snabbt tillbaka till spåret. Fixade vinklar och plockade pinnar + slut. Hurra!!

Nästa spår blev 450 m med en liggtid på bara två timmar. Vi gick en promenad och tränade lydnad på en ny klubb i väntan på spåret. Qvittra gjorde ett bra upptag, hade lite problem första sträckan under kanske 50 m då spåret gick i zick-zack, men i kort lina så fixade hon även det. Lyckades reda ut en spårhärva i ett kärr och hittade alla pinnar + slut. Lilla gullet

Veckans sista spår blev ett lägre-spår utlagt av spårkompisen Monica. Liggtiden blev ganska exakt 1 timme. Återigen gjorde Qvittra ett jättefint upptag och spårade väldigt noggrant mitt i spårkärnan – och hur kan jag veta det då… Jo, Monica hade GPS:en med sig när hon la spåret och gick precis efter mig med GPS:en igen och då syntes det väldigt tydligt att vi var helt rätt i spåret. Underbart!

Några svårigheter dök upp under vägen, en spetsvinkel precis invid en väg,, där gick vi bet och Qvittra fortsatte rakt fram men började genast leta efter spåret. Där har hon inte inte fått in nån bra teknik än, jo hon letar och nosar järnet, men om hon hade backat och slagit bakåt bara ca 5 m så hade hon fått spåret igen. Med lite hjälp av matte som backade så kom hon i spåret igen så tog hon upp det och satte av. Nästa svårighet var passage över vägen, där tappade hon bort spåret igen men lyckades denna gång att slå åt rätt håll så hon kom på det igen. Hon plockade alla 7 pinnar men just när vi kom till fram till slutet, som låg precis invid ett träd, så gick hon på andra sidan trädet och missade slutet! Men hon fortsatte spåra som en dammsugare ändå Där avbröt jag henne och belönade.

Ja, vad ska man säga om detta… Hon kan faktiskt spåra… Riktigt bra t o m… Nu får vi se hur det går på tävlingen på lördag. Jag blir överlycklig om vi kommer runt spåret med en knippe pinnar + slut. Bara det är vinst just nu.

Efter dessa två ”av-åkningar” så verkade det som vi kom in mer otrampad skog och då spårade hon riktigt bra! Hon plockar pinnar utan problem och jag tycker att hon visar att hon är motiverad att spåra och har roligt. Hon lägger aldrig av utan jobbar på hela tiden. Men tyvärr så byter hon ju spår… Suck…

Ja, det här är tydligen vad jag har lärt henne och det är såhär man spårar. Så jag har inga större förhoppningar inför tävlingen, vi åker säkert av efter 100 m om det är nån tidig bärplockare ute eller en hare, eller ett rådjur, eller en ekorre som strosat i vårt spår… Men vi ska köra ialla fall! Alltid lär man sig nåt och jag har aldrig startat lägre spår förut. Det är ju dessutom nära till klubben där vi ska tävla så vi får se det som en erfarenhet!

Vi har tävlat appell spår och blivit uppflyttade!! Jag är superglad och nöjd med hur dagen fortlöpte.

Samling kl. 07:30, alltså väckning kl. 04:30. Gick en liten sväng när jag kom dit, då var det fortfarande mörkt. Tjuvtränade på platsliggning och hoppet en gång. Sen började det droppa in folk.

Jag drog startnr 3 – yes! Jag gillar ett lågt startnr för då blir det inte så lång vånda. Vi åkte iväg till spåren och blev uppdelade i tre grupper.

Mitt spår var på en jättefin vall och hade bara ett spår bredvid mitt. Toppenbra! Det var kallt som bara den så det var fortfarande frost när jag knatade ut. Flera av de tävlande våndades över att det var frost, ingen hade spårat i det förut, hur skulle det bli om det han tina – försvinner spåret då…?? Men jag höll mig cool och kände mig ändå trygg i att Qvittra spårat så bra senaste tiden. Det som händer, händer…

Så var det dax! Vi hade några hundra meter att gå, vilket jag tycker är perfekt, och Qvittra letade spår hela tiden. Snosade in alla andras spår och hann med att tugga pinnar och jaga upp några fåglar.

Påsläppet blev riktigt bra. Som ett mini-upptag och sen bar det av! 10 m lina går fort att rulla ut… Hon spårade som en dammsugare i ett ganska snabbt tempo, jag såg ju mina fotspår så jag visste ju att hon var rätt. Börjar fundera på att första apporten bör ju komma snart… Skit oxå… Hon drog förbi den… Tyvärr så såg jag den inte så jag kunde inte ens plocka upp den. Första vinkeln går helt perfekt – hon bara vinklar vänster och blåser vidare med näsan i backen. Börjar bli nervös för andra apporten – ska hon skita i den oxå…? Men nej då, den plockar hon upp och kommer inspringande med. Puss på dig!! Snyggt påsläpp efter apporten och vidare mot nästa vinkel, där slog hon en gång och hittade sen rätt och blåste vidare. Slutet… Var är slutet?? Fan, vad nipprig man kan bli på 100 meter… Men hon tog ju såklart slutet oxå!! Fina, fina Q!!

Åter till klubben och så fick jag sitta där och vänta i 2 timmar… Gick en promenad med Q och försökte fördriva tiden så gott det gick.

Sen var det budföring. Hon har ju börjat med att tjuva från mottagaren så det var jag ju lite nervös för. Mottagaren var väldigt trevlig och hjälpsam så det gick galant – förutom att den lilla loppan bara var tvungen att skälla en gång på mig när hon kom tillbaka… Helt överlycklig för att få springa och så skulle bara det där ljudet ut.

Platsliggning… Vi delades in tre grupper om fyra ekipage i varje. Qvittra hade en hoffe-tik på ena sidan och en schäfer-hane på den andra. När jag lägger ner henne så ser jag till min stora fasa att det ligger en tappad korvbit ca 1 dm från Qvittras högra tass. Fan! Vad gör jag nu? Ska jag ta upp den? Ska jag säga nåt? Ska jag skita i det? Jag sket i det… Kanske inte det bästa beslutet men jag var ju tvungen att bestämma mig för nåt av alternativen… Där ligger hon… blixstilla… Tills hon bestämmer sig för att det vore nog lite skönt att strecha lite. Så hon kryper ett steg framåt, bakbenen ligger helt utsträckta bakåt och så ser jag hur svansen börjar vifta bakom öronen. ”Rör dig inte, hundjä..el” tänker jag och försöker att gäspa lite avslappnande. Så kryper hon ett litet steg till… Jaha, nu är det väl kört. Men så var det slut!! Puh, trodde inte att det skulle gå när hon började vifta på svansen. Det har hon aldrig gjort förut så jag visste inte vad nästa steg skulle bli.

Lydnaden gick faktiskt ganska bra, förutom apporteringen. Men det var ju ingen överraskning eftersom det är momentet med mest problem. Hon är snabb ut, griper snabbt och snabb in. Men sen börjar frustrationen, våndan och ömligheten, dvs tugg och pip. Hon hoppar som en gasell, men även där så bara måste hon skälla en gång på mig… VOFF – NU är det dax för bollen!!

Betyg:

Spår: 8-8, missar en apport. Annars BRA spår (domarens not.)

Budföring: 9-9, ett skall

Platsliggning: 8-6, kryper, gnäller (??)

Linförighet: 9-9, släpper något, varierar i pos.

Framförgående: 7,5-7,5, drar, dk drar

Platsläggande: 10-10 (YES)

Inkallande: 9-10,

Apportering: 6,5-6,5, ljud, gripande, tugg, gnäll, lek (att hon hann med så mycket på ett så kort moment…Reds.anm.)

Hopp över hinder: 8,5-8, ljud, skall, snett sättande

Summa: 258 poäng & 2a placering.

Hej då appellen

2a placering

Starten blev bra fram till första pinnen. Sen började det blåsa kraftigt och det blev svårt. Lite fladdrigt här och där plus att hon återgick till sitt gamla felbeteende att göra stoooora lovar. Det avbröt jag ganska fort och kortade av linan. Hon tog alla vinklar riktigt bra men hade svårare under raksträckorna. Hon jobbade på och försökte verkligen att hitta spåret och få fäste. Men med den blåsten så var det riktigt svårt.

Eftersom hon hela tiden jobbade hårt och hittade alla pinnar så var jag väldigt nöjd. Nu blir det inga fler spår förräns på söndag!

När jag parkerade bilen hemma så ringde Annelie och frågade om vi skulle gå en promenad – härligt! Äntligen en långis med trevligt sällskap Eftersom vi jämt tränar lydnad och ”bara” spårar nu så har varken jag eller Qvittra rört på oss som förut. Jätteskönt att vara ute och traska i 1,5 timme i blåsig höstkväll!

Samling kl. 10 vid några åkrar i Angarn. Vi la spåret precis som man ska och åkte och gick en promenad. Spåret låg i 50 minuter och mitt hade första benet precis bredvid vägen där det är ganska mycket trafik. Sånt kan ju hända på tävling så det är ju bra att ha tränat på det. Det blev ett fint påsläpp och Qvittra rann ut i 10 m. Det var ganska blött  så jag såg mina spår tydligt och hade hjälp av några elstolpar så jag såg att hon gick precis mitt i spåret. Tog första pinnen, YES! Snabb belöning med blodpudding och sen ytterligare en väldigt snygg påsläpp (om jag får säga det själv…). Första vinkeln – no probs! Hon tuffade på mitt spårkärnan. Apport nr 2, snyggt avlämnat till mig, berömde och smög i henne en godbit (det är måste man ju oxå träna på). Tro´t eller ej men det här påsläppet blev lika snygg som de andra! Nästa vinkel – där gick det lite för fort så hon hann gå ur spåret med nån meter, men så gjorde hon ett litet slag och så hittade hon rätt! Qvittra hittade slutet utan problem och gjorde en fin avlämning ytterligare en gång, tack och blodpudding. Vi fortsatte lite till och där låg kamprullen!!

Det kändes så bra!! Två lyckade spår dagarna efter varandra bådar gott.

Sen åkte vi till klubben för budföring och platsliggning. Vi kom dit just när en valpkurs höll på att avslutas så vi tog en kaffepaus i väntan på att planen skulle bli ledig. Anders var snäll och ställde upp som mottagare. Jag försökte göra allt på samma sätt som vi tränat och som jag ska göra på tävling och det gick bra, förutom att hon tänkte vika av till nån fläck på väg tillbaka till mig! Va fan…!! Men så kom jag ju på att 9 valpkursare har nog  tappat en och annan godis som kan vara lockande… Ok, det viktigaste är att hon tyckte det var kul och att det gick bra hos mottagaren. Det har aldrig varit problem när hon ska springa tillbaka till mig. En gång är ingen gång…

Sen plastliggning. Anders var TL men hade glömt hur det var att tävla appellklass så de tävlande fick påminna om reglerna . Både Qvittra och Ella låg kvar jättebra, men båda snosade hit och dit. Det där jävla drällda godiset…

Sen var det lunch! För det brukar det vara på riktigt. Efter en riktig långlunch med trevligt sällskap så var det dags för lydnaden. Ella började så jag ropade dem. Det gick ganska bra men återigen var det de där tappade godiset som störde… Sen var det vår tur.

Linförighet – gick faktiskt ganska bra. Det är som är störst problem nu är att hon blir lite vid i höger om och helt om. Vid helt om halt så kan hon hamna lite väl snett eftersom hon blir vid i svängen.

Framförgående – gick oxå ganska bra. Hon stretar mycket men det tänker jag strunta i nu. Bättre att hon är säker på att gå ut än att hon sackar i kopplet.

Läggande under gång – Det verkar gå  troll i det där momentet. Hon har på nåt vis lärt sig att här kan man gå lite som vill och behöver inte lyssna… Så det blev ett DK på ”ligg” och därmed blir det ju betyg 0. Men jag ville prova om det funkade trots att hon inte var i fokuserat fot när jag kommenderade utan mest hängde med bredvid och kollade på nåt annat. Så nu kommer jag att välja DK på fot istället och hoppas att hon vaknar. För är hon med från början av transporten så blir det jättefint! Måste lösa det där problemet…

Inkallning – helt ok! T o m positionen blev bra.

Apportering – lite tugg men inget ljud så jag är nöjd!

Hopp – det blev nog en 10:a

Totalt sett så tycker jag att hon höll ihop bra och jag vet ju att allt kan utföras jättefint, frågan är ju bara om det görs på tävlingsdagen…