Visade på starten och Qvittra drog iväg. Efter bara 40-50 m så började hon slå för en apport men vek av några meter och gick i en båge bakåt och plockar upp en brandslang…?? Jaha… Har Tomas lagt den i spåret, tänkte jag – men nej, det hade han inte… Då gissade vi att någon annan lagt spår där oxå. Japp, så var det. Qvittra sniffade vidare – väldigt yvigt och spretigt men så slog hon för nästa grej – en metallpryl! Det är alltså nån bevakningsmänniska som lagt spår.

Vidare i spåret (vems hon nu gick) och hittade en ”riktig” apport! Toppen Körde på ett tag till och vips – där låg en handske. Så det här spåret (spåren) blev inte riktigt som jag hade tänkt men hon jobbade som tusan och sen var hon ialla fall lite trött ett tag. Det var nog det som var viktigast…

Vi ska nog inte spåra där nåt mer på helgerna, det var mycket trafik. Det kom även några som skulle köra rapport där och så dök de som lagt spåren upp. Det gick inte så bra för dem heller…

Hon gör ett väldigt bra sökarbete och är ute och rotar länge. Men vi har två ”utmaningar”  – det ena är att hon går dit hon tittar – dvs det kan vara snett utåt och jag hade tänkt mig nåt annat. Det är inte helt lätt att rikta om henne. Det andra är att hon har redan bestämt sig för var nästa skick ska bli när hon är på väg in till stigen – jag är mest ”nice to have” (jag har ju trots allt skjutsat henne till en sökbana) och kan ge vatten mm. Helst så vill hon bara dra förbi och fortsätta. Kul med bra gå-vilja men det blir inte så snyggt på stigen – och vi missar oavsökt mark.

Provade att ha bollen på stigen (godis funkar inte så bra) och då gick det bättra att få stopp på henne – men det är ändå ostädat och lite ostrukturerat tycker jag.

Nog om det. Vidare till spåret.

Idag fick vi ett lägre spår utlagt av Annelie. Snitslar vid varje apport. Det blev ca 2,5-3 timmars liggtid. Idag var det svårt. Hon gick mycket zick-zack och kom av spåret flera gånger. Hon hittade det visserligen igen men det betyder ju att det var alldeles för lätt att åka av. Hon hittade 5 pinnar, men efter sista pinnen så kom hon inte riktigt på spåret igen utan ful-spårade nåt annat. Efteråt så fick jag veta att Annelie sett rådjur gå där så det var förmodligen det hon fick nys på.

Ibland går det riktigt bra att spåra och ibland går det så här… Har fått tips om några bra spårövningar som vi kan göra så det ska vi prova.

Härligt att äntligen få veta! Men jag har inte fått certifikatet än…

Qvittra inventerade rummet och skötte sig exemplariskt när sköterska och veterinär kom in. Först lyssnadet vet. på hjärtat och både han och stetoskåpet fick sig en liten puss. Sköterskan skulle ge sprutan med lugnande och säger ”men vad 17, det rinner ju bara mellan fingrarna…” Det visade sig att hon satte nålen lite tokigt, dvs rakt igenom skinnet för Qvittra har ungefär ett halvt nummer för stor kostym så det märktes inte att nålen gick rakt igenom! Fram men en ny spruta – samma sak händer igen! Sprutan nr 3 lyckades bättre. Nej – det var en väldigt proffsig sköterska så det var inte en tårtig hantering.  Qvittra var en stjärna och satt helt still under hela tiden och märkte inte ens att hon fick en spruta. Till slut segade hon motvilligt ner på golvet och så var det dags för röntgen.

Veterinären gav ett förhandsbesked som lät såhär: ”Mycket bra kvalité på bilderna. Höfter och armbågar ser perfekta ut. De kommer inte att hitta nåt på de här ens om de använder förstoringsglas”! DET var ett bra förhandsbesked! Nu ska jag snabbt som attan betala in avgiften så de blir avlästa fort.

Jag pratade med veterinären efteråt om lite annat och avslutningsvis så sa han: ”Du har en mycket trevlig hund, det finns ju lite problem med, jaaa… (tittar menande på mig), i rasen, men den här verkar bra i huvudet. Helt perfekt i kroppen, bra storlek och hon har midja. Snygg också”.

Snyggan

Jag blev så imponerad av Qvittra idag! Hon var störtcool trots gläfsande schäfrar och andra ohängda typer som inte vet hur man beter sig. Hon skötte sig verkligen jättebra och såg ut som hon inte gjort annat än hängt med på såna här upptåg. Mammas lilla hjärta…

Pheija skötte sig oxå jättebra och blev snyggt visad i ringen. Tyvärr så var det inte hennes dag idag, men hon fick jättefin kritik och Excellent 1 men inget cert.

Qvittra fick provligga i tygburen, en vacker dag så är det ju hennes tur att visa upp sig i vänstervarv men inte förrän vi kan anmäla i bruksklass.

Utställning... nja...

Liggtid: ca 1 timme. Inga rådjur just precis då. Vindstilla. 4 apporter + 2 slut (dvs en slutpinne & en kamprulle 100 m efter slutpinnen). Det blev som ett miniupptag för jag hade gått in från sidan och kom med Qvittra rakt emot spåret. Ca 5 m ifrån så sa jag ”leta spår” och hon drog iväg. PANG sa det i nosen och så hade hon spåret, kollade bakspår i ca 2 m och vände sen åt rätt håll! Lilla gullan – aj lööv ju! Efter bara 10 m så vinklade spåret vänster – hon gick nån meter förbi, gjorde ett litet slag och hade spåret igen! Fiiiint!! Men sen var det svårt. Hon missade första pinnen, jag tror att hon gick nån meter bredvid spåret och kunde bara inte låta bli att göra små avstickare och kolla några grejer. Men med tanke på att sist vi spårade där så gjorde hon 15-meters avstickare och hade glömt spåret – nu gick hon av typ 3 meter och hittade sen tillbaka. Sen kom nästa vinkel – den bara tog hon klockrent och sen en brandslang. Det blev ett snyggt påsläpp efter lek och då gick hon i spårkärnan. En vinkel till som gick bra och nästa pinne. Plockade upp den och rusade in till mig, mitt hjärta… Lek och godis blev det och vidare i spåret. Ytterligare en vinkel som gick skitbra och sen slutpinnen. Sen var det bara kamprullen kvar och den hittade hon utan problem! Ett härligt spår i skymning

Väntar på träning

Medalj från Hundlöpet

Solar sig i spotlighten

Tänker du ta den...?

Kollegor på hemmakontoret

Vi vallade först och för oss som inte lärt in markering ännu så blev det direkt belöning hos figuranten. Ett bra kvitto på var vi är idag. Qvittra var väldigt duktig tycker jag men efter 2-3 tomma skick så blev hon nog lite förvirrad – ”ska det inte finnas figgar i sökskogen…?” Hon hittade alla men fick lite hjälp på den sista, det blev lite svårt för henne att reda ut var vittringen kom ifrån så hon kom aldrig fram till figgen men hon var i närheten ialla fall, så hon fick ett ljud på sista figgen så att hon fick vinst för allt arbete hon utfört. Hon lessnar inte och ger inte upp utan försöker hela tiden att hitta nåt. Det är positivt!  Det var alltså en lägre bana på 100 m.

Det som jag kom fram till idag:

• måste träna mera på hur jag ska disponera skicken och se ut bra ställen att skicka på
• träna på vårt samarbete på stigen och hur jag tar emot henne
• rutinen vid nytt skick

Det var ialla fall jättekul och såklart så blev jag t o m lite nervös – det var ju träningstävling! Det är verkligen nåt jag måste få bukt med, jag fattar inte varför jag blir så nervös för minsta lilla…

Qvittra hittade spåret direkt och nöp på. Det gick både jättebra och jättedåligt. När hon väl spårar så går det som tåget men när hon är av så är hon helt vilse. Jag måste ialla fall lära henne tekniken att hitta tillbaka till spåret genom att gå tillbaka till där hon sist var på det. Nytt för mig! Dessutom så rotade hon i ett jordgetingbo och fick en geting i rumpan som fastnade i pälsen – då blev hon lite störd. Mitt i spåret så säger Janne -”din spårlina är verkligen skitdålig!” Jaha… Linjäveln som jag specialbeställde från ett företag med mycket fina produkter, som jag väntade på i över en månad, som var skitdyr… Bara att köpa ny alltså… Den trasslar precis överallt och snor sig i sig själv och bränner utav helvete! Men den är turkos…

Qvittra hittade alla apporter och jag fick mera tips på hur jag ska göra för att de ska bli mer värda. Idag blev påsläppen efter varje apport väldigt bra – samlat och koncentrerat. Efter ca 300 m så blev hon jättetrött, vi behöver verkligen träna upp spårkondisen! Men efter en liten stund så kom hon in i andra andningen och då spårade hon mycket bättre.

Jag fick mycket att tänka på och måste träna mera! När jag köpt en ny lina…