Spårat
Nu har vi spårat några gånger och Qvittra överraskar mig varje gång! Hon är intresserad av spåret och jobbar engagerat för att komma framåt. Kennelmamman tipsade om att ta bort godis ur spåret för det stör mer än hjälper eftersom hon är så intresserad av spåret så behövs inte godis som extra uppmuntran. Men så kunde jag ändå inte låta bli att lägga några bitar för att se skillanden när hon får tuffa på och när det kommer köttbullar så stör…
Spår 1:
La det på åker runt 19-tiden och det var vindstilla och ganska varmt. Första spåret med sele och lina. Spåret följde åkerkanten och gick först i ett ”U” för att sedan runda en udde av träd, så det var inte spikrakt. Det blev ca 100 m långt gissar jag och liggtiden var 1,5 timme.
Påsläpp: Det var inte helt lätt att sortera vilket spår hon skulle följa. Det är ganska mycket ”trafik” på den åkern av både hundar, folk och vilt. Men hon valde rätt och så tuffade hon på – till första köttbullen… Där var det såklart tvärstopp och ett långt godisletande och sen undrade hon en sekund varför vi stog där på stubbåkern men sen så doppade hon näsan igen och tuffade på. Jag hade lagt köttbullar kanske var 20:e steg och det gick väldigt bra tills vi stötte på nästa köttbulle… Ja, så var det hela spåret. Hon gick förbi slutet och då blev jag så tveksam vad jag skulle göra så jag stannade och höll emot så hon fick gå på slutet. Frågade Janne Nyberg hur jag skulle göra om det hände igen och då tipsade han om att lägga två slut, om hon går förbi det första så ligger det ett till ca 20-30 längre fram och då kan jag hålla emot lite i linan så hon inte missar. Ska prova!
När vi var på väg tillbaka så stog det ett rådjur precis där vi startade så det var nog vältrampat där… Inte konstigt att det var lite trixigt att veta vad hon skulle spåra…
Spår 2:
Också på stubbåker i samma väderförhållanden. Liggtid 3,5 timmar. Även här gick spåret i åkerkanten och svängde lite hit och dit. Vid starten så tyckte jag att hon inte fick fäste på en gång men efter ca 8-10 meter så var hon helt på spåret och tuffade på. Hon tog några micropauser och stannade och bara tittade rakt fram i några sekunder och sen spårade hon igen. Denna gång låg det INGA köttbullar i spåret och det var mycket bättre! Så nu ska jag inte lägga massa störande ”hjälper” spåret. Slutet gick hon rakt på och det blev ca 100-120 m långt.
Jag är så impad över hennes spårarbete. Det här var nog hennes 5:e spår och hon gör det så fint!
Å vad kul att spårningen går bra! Vi får spåra vidare på lägret!!
Syns snart, ska bli jättekul!!