Äntligen lydnadsträning!
Nu sparkar vi igång lydndsträning på riktigt! Dvs att vi kan träna utomhus på appellplanerna eller andra lämpliga ställen UTAN snö!
Hade ingen konkrekt plan för vad vi skulle träna men kollade av de flesta momenten och det är faktiskt ganska okej. Vi får lägga mycket krut på att inte tigga bollen och ”kan själv” inte alltid är rätt väg… Man måste lyssna på bollinnehavaren oxå – sitt-ligg-stå-skall-kryp-hopp är inget moment vad jag vet…
Efter att vi gjort uppletande och inventering så var det dags att kolla status på sakta-gåendet. Allt annat i framåtsändandet fungerar väldigt bra men just den delen är svår… Det började ganska bra, hon gick lite för snabbt emellanåt men lyssnade på mig och saktade ner. Duktigt! Men efter några gånger så funkade inte det längre – i flygande passgång med svansen i topp rinner hon iväg… Och jag blev sur som fan! Det är då man ska packa in hunden i bilen och ta en fika istället, men icke! Nu jävlar ska hunden gå långsamt… Qvittra hade på något subtilt sätt uppfattat att jag inte var på mitt bästa humör och började bli lite osäker – men det sket jag i och körde på -”ssssaaaaaaktaaaaa….” Sakta för fan! Men för i helvete gå sakta…!!
Ja, så lät det… Ett lydnadspass som började väldigt bra avslutades inte riktigt lika bra. Men jag bad om ursäkt sen och Qvittra fick slita och dra i brandslangen extra länge så nu är vi sams igen 
Dagens lärdom: Skärp mig!
Haha, du e rolig du!
Inte alltid lätt att vara realistiskt när man är uppe i stundens heta! Sitter här och ler igenkännande