Foggens Qvittra

Tränat med lösrullar. Figgarna var på 20-30 m djup och halvt dolda. Skickade utan retning och utan att ens veta var figgarna var!! Men Qvittra hittade dem alla Rusade ut och högg rullen och tillbaka till mig. Några gånger så tappade hon rullen men då tvärbromsar hon och plockar upp den igen. Det gick i ett rasande tempo men jag tycker ändå att det var ordning och reda på henne.

Nästa gång ska jag träna på framslag och påvis!

450 m åkerspår. 3 pinnar + slut. Liggtid 1 timme. Påsläpp i motvind.

Fick låna Jannes GPS, inte för att jag går vilse på en åker utan för att se hur Qvittra har gått spåret. Q har inte spårat sen i mars eller nåt så jag förväntade mig inte nåt fantastiskt spårande, men jag är väldigt nöjd ändå. Hon gjorde ett väldigt bra upptag efter att ha kollat in ingång och bestämde sig för åt vilket håll spåret gick åt – och valde rätt Tuffade på i ca 70 m, sen skulle hon ”bara” kolla några viltspår lite här och där. Så sa jag åt henne att lägga av och tillbaka till spåret. Hittade pinne nr 1 och fick belöning för det. Vidare mot nästa pinne och ”ska bara kolla några viltspår” – ”nej, spååååår”. Så gick det till i ungefär 50 m. Men när hon spårar så är hon väldigt duktig, tyvärr så kan hon göra många saker samtidigt – både vinda in annat viktigt samtidigt som hon vet var spåret går. Trixit… Hon hittade pinne nr 2 och sen tuffade rakt igenom vinkeln men slog fint tillbaka till spåret. Ja, jag ska träna massor på vinklar! Pinne nr 3 hittade hon utan problem och även slutet. Kollade sen på GPS:en hur hon gått och hon var i spåret nästan hela tiden (om vi inte räknar med ”ska-bara-spårandet”).

Jag fick även med mig GPS:ens ägare, Janne, i spåret och fick många bra tips. Bl.a hur jag ska hålla linan (jag hade ju glömt handskarna, mitt nöt… Så det blev lite ryckigt när jag skulle släppa efter och hålla emot). Nu vet jag hur ska träna vinklar och att jag faktiskt kan säga åt henne när hon spårar annat – om jag vet var jag har gått d.v.s.

Nu ska det bli massor med spårträning!

Same, same but different…

Jag frågade Janne om hjälp med fria följet och vi tragglade på ganska länge. Fick många bra tips och jag tycker att vi löste några problem och kom framåt. Sen gjorde vi några inkallningar med ingångar och apporteringar med ingångar. Qvittra utför momenten väldigt bra fram till hon ska börja vända på rumpan och komma in och sätta sig. Jag försökte hjälpa henne på olika sätt men det blev inte bättre för det.

Det är ganska jobbigt när nån hela tiden instruerar, petar och kommenterar allt man gör (fast bra såklart) och till slut så blev jag oxå lite vimsig i kolan, så när jag kallade in Qvittra så sa jag ”kom – sitt” istället för ”fot” och så gör hon en perfekt ingång! Hmmm… Vi provade igen vid inkallning och med apporten – ”kom -sitt” – och hon kunde! Jag har alltså lyckats lära in ”kom – sitt” helt perfekt men inte ”fot”. ”Kom – sitt” är ett vardagskommando när hon ska uppföra sig och sitta vid min sida, t ex när jag pratar med någon. Uppenbarligen så har jag tränat det mer än ”fot”. Snacka om facit på sin träning… Vi skrattade åt det ett tag och kom fram till att jag får backa några steg och träna ingångar och position inomhus tills jag kan börja sätta ihop det igen.

Sagt och gjort! Nu har vi tränat ingångar sen igårkväll och såklart så var jag tvungen att prova hur fort polletten trillar ner. Jäkligt fort visade det sig… Tränade på inkallningar och ingångar idag och hon satte sig rätt nästan varje gång!

Gör om – gör rätt! Det gäller både Qvittra och mig…

Tack för hjälpen, Janne!

Igår var det begravning för mormor… Det är svårt att förstå att hon som har funnits i över 95 år plötsligt är borta. Men ingen lever ju för evigt.

Puss på dig, lilla mormor!

Åsså en supergullig bild på Toker & Qvittra

Mysgos!

Vi har tränat med lösrullar några gånger och Qvittra tycker nog att det är det ballaste man kan göra – först hitta en figge som inte gömt sig alls = skitlätt! Behöver ju bara forcera terrängen som en bulldozer så är man framme! Sen får man dessutom slita tag i en slangbit ur figgens hand – det gör inget om det följer med ett finger oxå, det är figgens sak att hålla reda på fingrarna. Sen får man lubba järnet in till stigen och där får man det allra finaste i hela världen: KAMPRULLEN!!

Om Qvittra fick berätta så skulle det nog låta såhär…

Om matten får berätta så låter det såhär: hon har verkligen fattat det där med lösrullen men det går lite för fort ibland. Vi har hittills bara kört på grunda och lätta figgar – kommer hon att fatta om hon dessutom måste börja arbeta med näsan först? Hon hinner tugga en jäkla massa på rullen på väg in så jag är lite rädd för att den kan ramla ut på vägen.

Sista träningspasset så hade hon halsband med fast rulle på sig, det verkade  inte bekomma henne ett dugg. Jag hade hissat upp rullen så hon inte skulle kunna ta den. Träningen gick sådär. Vi hade bra vind från ena sidan och där ville jag att hon skulle gå utan retning – där fick hon vind och gick rakt ut och hittade figgen direkt. Superbra! På andra sidan sluttade det neråt och jag hade tänkt mig nån typ av retning, men så blev det inte. Qvittra hade bestämt sig för att stå och glo helt åt fel håll när jag skulle skicka så jag bad om ljud från figgen, då gick hon ju rätt men jag vill inte ha ljud alls utan vill att hon först ska åtminstone försöka få vind. Det blev lite tokigt men hon hade kul ialla fall. Nästa gång så ska jag gå ut med henne i koppel tills hon får vind på figgen och skicka från där vi står helt enkelt. Nån gång måste hjärnan på – inte bara benen…

Söket har gått jättebra! Sista träningen blev riktigt lyckad Qvittra fick synretning – fick gå bort från stigen – figgen gick upp i vind 20-30 m – skicka! Hon gick rakt ut mot retningen, började slå och hittade! Hon fick ingen retning på de fyra sista skicken. Hon går nästan alltid på fullt djup och jobbar på tills hon hittar.

Vi har tränat uppletande flera gånger och det går också väldigt bra. Har stött på några problem dock… När hon har jobbat på ett tag utan att hitta så tar hon till spårbeteende och är inte så bra på saker som ligger nära baslinjen. Men det ska vi träna på!

Lydnaden går framåt. Alla moment finns där men behöver finjusteras och nötas. Stadga har jag varit dålig på att lära in, men för att jag har tyckt att det varit svårt, hon var överallt samtidigt och då var det lättare att blunda, nu är det bättre men långt ifrån så bra som jag vill.

I spåret går det bra varannan gång och mindre bra varannan gång… Men jag börjar lära mig hur hon funkar nu – tror jag… Hon markerar pinnar och strimlar dem gärna om jag är för långsam med belöningen. Hon är alldeles för stressig och hetsig i början av spåren så där måste jag hålla igen ganska mycket. Hur sjutton ska jag lära henne att spåra på samma sätt som efter några hundra meter…?

Vi är med på Sund med Hund och joggar flera gånger i veckan så vi båda ska bli i bra form – och det är kul! Qvittra är väldigt fokuserad när vi springer och drar stadigt hela tiden – det är en fördel i uppförsbackar…

Dessutom har hon en enormt skön sovstil

Mystrollet

Nyvaken...

Min Qvittra

Jag uppdaterade till Explorer 9 och då lirade inte bloggen med den… Så rubrikerna blev publicerade men inte texten i inlägget. Mysko…

Ialla fall så gick första övningarna med lösrullen kanonbra! Vi provade först ute på appellplan där en figge gick iväg ca 30 m i högt gräs och så skickade jag Qvittra. När hon greppade rullen så ropade jag och hade gått fram ca 10-15 m så det blev framslag. Hon klockade direkt!

Sen åkte vi ut i skogen och gjorde samma sak där, men nu låg figgen ca 50 m ut. Det gick jättebra!! Hon tog rullen och var på väg in till stigen igen och kom till mig när jag hojtade. Perfekt!!

Jag har tränat mycket på att komma vidare med de problem som uppstått i inkallningen och apporteringen. Det tog några gånger innan slanten trillade ner men börjar hon verkligen förstå vad hon ska göra. Hon sitter kvar jättebra och startar inkallningen med tempo – om jag inte berömmer då så saktar hon ner och ”vågar” inte ta bollen, men om jag berömmer henne när hon springer mot mig så ökar hon och hugger bollen. Det lilla gjorde jättestor skillnad!

Vi har tränat ingångsövningar med apporten och det har verkligen funkar skitbra! Dessutom så har fotpos. blivit bättre och bättre för hon vill så gärna lämna av apporten så det är bråttom att hamna rätt

Vi har börjat träna lite på krypet och det går bäst om jag står bredvid henne har jag upptäckt. Hon har bra krypteknik men så fort jag berömmer så sätter hon sig upp. Men det ska nog gå vägen – om ett tag…

Sökträning igen med två nya träningskompisar – Kalle & Pia. Kul att prova nya figgar plus att vi fick hjälp med att hålla stigen och kul att figga åt en skallhund (Sting).

Jag fick bra tips av Pia att träna på så vi kommer vidare, ska bli kul att prova!

Qvittra gick bra i söket och fick två skick utan retning. Men jag behöver samla ihop henne mera innan vi kommer ner till stigen och vara tydlig när hon ska skickas.

Träningsgruppen hade bokat träff med mentor-Pia och jag tänkte be om hjälp med att rätta till misstag i inkallningen. Jag har gjort nåt som gör att Qvittra blivit osäker och saktar in  och stannar framför mig. Så Pia kom med bra förslag och jag fick tänka om helt. Istället för att belöna farten så belönas hon för att hon sitter kvar. Så först måste det bli ordning på stadgan och kunna ha bollen i handen utan att hon störs av det. Så jag lämnade henne ”sitt-stanna” och berömde massor när jag gick iväg och hade ryggen mot henne. Satt hon kvar så klickade Pia och jag kunde belöna. Sen när jag lämnde henne längre så klickade Pia när jag vänt upp och berömt. Då fick hon komma och ta bollen. Därmed en helt annan övning och en snabb inkallning!

Vi hade lite tid över så vi tittade på apportering oxå, där egentligen samma problem uppstått. Hon är jättesnabb ut och snabb in – tills det är 4-5 m kvar till mig… Undrar vad jag har gjort…?? Men fick många bra tips att träna på och det har redan blivit en förbättring.