Foggens Qvittra

Sökträningen med Janne med verkligen lyckad! Eftersom vi alla i gruppen är noviser så är det ibland svårt att utveckla hundarna (och oss själva) men nu fick vi bra övningar som kräver att hundarna börjar jobba mer och lär sig gå upp i vind. Alla hundarna tände till och lyckades väldigt bra. Qvittra jobbade på riktigt bra och på några skick så var det ganska svårt pga att det var ett berg i vägen men till slut så kom hjärnan ifatt benen – och då blir det bra. Jag hoppas hon lärde sig nåt – jag gjorde det ialla fall!

Vi hade en galen söndag med Ullis W – då ska vi hinna träna ALLT på begränsad tid. Först uppletande där Qvittra och Orka fick gå varannan gång. Så vi körde tre omgångar i olika vindriktningar och först i korridor och sen i full ruta. Det gick bra tycker jag men det är fortfarande liiite för mycket spring i benen och avlämningarna är katastrofala – hon kommer i rasande fart och fullkomligt tacklar mig och spottar prylen på mig så att kamprullen ska komma fram. DET ska vi börja träna på nu…

Sen var det vidare till spåret som jag lagt ut på åker innan vi körde uppletande, det blev en paus på ca 5 minuter innan påsläppet vilket gjordet att tempot var riktigt trevligt. Hon missade att spåret svängde och där gjorde även jag min första miss – att jag höll emot när hon gick fel så hon inte kunde arbeta sig tillbaka på ett bra sätt men hon hittade ialla fall och vi tuffade vidare. Hon plockade alla pinnarna och börjar förstå: pinne = kamprulle = dökul!!

Hem till klubben igen och drack en kopp kaffe och pustade ut lite. Sen skulle vi kolla av helheten i lydnaden – både lyd. I och appell. Sagt och gjort – 2 gånger…  Momenten är absolut inte helt klara men det börjar likna nåt ialla fall. Trots ett tufft uppletande, ett spår och ganska höga krav så genomför hon programmen utan belöning med samma energi och vilja.  Alltihopa inom 3 timmar! Det känns lovande att hon fixar allt det där… SEN kommer kampen

Söket går bra!!   Förra gången så provade jag att sätta henne kvar på andra sidan stigen medan jag kollar nästa skick och sen kallar in. Funkade! Idag provade jag att skicka utan retning på två skick. Funkade! Hon är så dutti lilla pluttan… Idag hade vi en ny figge – sökkursinstruktören Katarina – på första skicket så började Qvittra skälla och larva sig men hon gick ut hela vägen och lekte utan problem. Jag tror att det är bäst att hon får upptäcka själv att det inte är nåt läbbigt i skogen utan bara kul figgar med leksaker. Men jag gör ingen stor grej av det eftersom hon är mitt i löpet och kan spöka lite ibland.

Imorgon ska Janne Nyberg följa med ut i skogen och hjälpa oss att fortätta träningen på bästa sätt. Det ska bli spännande!!

Idag fick Qvittra duscha och bli shamponerad, dessutom så åkte fästinghalsbandet på. Igår låg det ett blåbär i sängen (tur att jag hade vita lakan!!) ÄCKLIGT!! Nyduschad och luktade blomma gav vi oss ut på långpromenad och kommer hem med en hund som är täckt med lera upp till magen. Bra tajmat…

Idag var det träning med gruppen igen. Det börjar funka riktigt bra nu, vi gör en startordning och får ca 15 min per hund och så rullar det på och så avslutar vi med platsliggning.

Idag tränade vi bara på sakta-gåendet i framåtsändandet och hade lyxen att ha en grupp hela tiden. Jag tycker övningen gick väldigt bra åt båda hållen och vi fick hjälp med klickandet – då fattade hon ännu snabbare! Bara att traggla på!

Vi avslutade med vår första platsliggning en bit ifrån de andra och jag lämnade bara ca 1 meter och gick tillbaka och belönade. Hon gick inte upp en enda gång och verkade förstå vad vi höll på med

Det blev jättebra träning idag!!

Idag började Qvittra löpa. Jag hade lite koll ialla fall . Det ska bli intressant och se hur hon uppför sig den här gången. Första gången var hon inte annorlunda alls, det kom 2 månader senare…

Men hon är söt ialla fall!

Flinar i vårsolen

Det kanske skulle vara en bra idé att ha nån sorts kvalitetssäkring på om man är kapabel att ratta runt en malle? För det mesta  så går det jäääälit bra men ibland så blir det seriekrock av alltihopa…

Under en period så har Qvittra och jag inte riktigt klickat. Jag har varit lite, men bara lite, irriterad när vi ska träna lydnad och hon gör bara fel! I nästan 1 år har allt vi gjort blivit bra och vi har aldrig behövt backa i träningen eller träna om nåt. Men nu… Inget verkar fastna!

Men så kom jag på det… Det är ju JAG som gör fel…!! Det går inte att träna lydnad när man är irriterad och inte har nåt tålamod! Varför har ingen sagt det till mig?? Jo, förresten… Det är det nog nån som har gjort… Glömde…

NU är vi äntligen tillbaka på banan. Jag fick helt enkelt släppa tidigare misstag och träna lite på magkänsla. Om det känns som en bra övning – kör! Och det blev bra! Äntligen börjar vi få lite ordning i utgångspositionen och Qvittra har en helt annan attityd när vi tränar det. Snabb som en vessla in vid sidan jämfört för bara en vecka sen då hon motvilligt satte sig en halv meter ifrån lite för långt bak eller fram.

Jag tror att jag höjde kravribban lite för högt och lite för snabbt. Med alldeles för höga förväntningar. Qvittra är en spegel av min förmåga att träna hund – gör jag rätt så gör hon rätt! Jag har nog gjort en hel del rätt men var inte alls lika snabb på att ta åt mig när det gick dåligt.

Qvittra är inte riktigt sig själv tycker jag. Det är små saker som gör att jag inte riktigt känner igen henne. Dels så är hon lite spökig än men det börjar lägga sig. Under några dagar så hade hon ett jättekonstigt beteende när vi åkte bil. Hon satt tryckt mot gallret i ett hört i buren och hässjade. Jag fattade ingenting… Hon har alltid gillat sin bur i bilen och sovit mest när vi åkt. Så jag hängde över handdukar över buren och slängde in en godis varje gång hon skulle hoppa in. Efter 2 dagar så blev det mycket bättre. Nu ligger hon ner ialla fall. Helmysko tycker jag.

Qvittra började löpa 30 oktober 2010 så om jag räknat rätt så har det gått 6 månader den 30 april. Har knaserierna redan börjat…??

Lördag:

Träffade Ullis W på klubben kl. 10 för att lägga årets första spår åt Qvittra och ett upptag till Orka. Vi la spåren, åkte tillbaka till klubben och gick en promenad. Qvittra & Orka funkar så jäkla bra ihop och de har rätt kul när de dundrar genom skogen. Men Qvittra behöver alltid ”dagens smisk” tycker Orka så nu var det dags. Ner med lill-mallen på rygg och göra sitt bästa för att slita huvuvdet av henne – fast bara på skoj… Det ser rätt grymt ut när Orka tar tag om halsen på min högst oskyldiga lilla plutt och börjar skaka henne som en liten råtta.  Det låter värre än vad det är men det ser onekligen ganska grymt ut. Fast om man vet vad Orka får utstå från Qvittra så anser jag det är hennes fulla rätt att tala om var skåpet ska stå!

Dax för lydnadsträning. Ullis tyckte vi skulle gå igenom helheten för Lyd.I och appellen. Så för första gången körde vi igenom alla moment. Jättebra facit för att veta hur vi ligger till. Inte klara på långa vägar men som Ullis sa -”det är dags att kliva ur baby-skorna”. Ok, nu börjar det bli på riktigt. Jag fick massor med tips för att kunna ta alla moment ett steg vidare. Jättekul! Vi ska börja med tramp-target igen och använda i hoppet, ställandet och läggandet. Vi körde linförighet och löste problemet med att hon luftar. Hade skitdåligt tempo på inkallningen och fick tipset att använda extern belöning istället för att hon får springa emot mig när jag håller ut en leksak. Funkar riktigt bra! Har fått flera övningar till framförgåendet och även till framåtsändanet.

Vidare till spåren:

Bra upptag med direktpåsläpp. Hon markerade alla viltspår men tog sig tillbaka till spåret och gick bort sig i några vinklar. Hon plockade en naturpinne men inga vanliga apporter. Hon vill inte lämna dem till mig… Hon markerar dem genom att stanna och ”dutta” på dem. Fick tips att belöna pinnen med kamp. Jag har svårt att uppskatta hur långt spåret var för det ringlade en del men det tog nog ialla fall en 20 min att ta sig runt. Det var bra för mig att bara få hänga med utan att veta alls hur spåret gick, jag har nog hjälpt henne för mycket ibland.

Efter det träffade jag Monica och Ullis J på klubben och vi åkte och rekade spårskog till spårkursen. Då passade vi på att lägga ett spår till… Ca 100 m rakt med apporter ca var 20:e meter för att träna på att markera apporter. 1:a apporten fick hon belöning för bara när nog nosade på den och sen lekte vi med pinnen. 2:a apporten markerade hon tydligare men ungefär på samma sätt och vi kampade med pinnen. 3:e apporten plockade hon upp och kom och lämnade!! Tok-kampade så klart och strimlade spårpinnen. Sen plockade hon resten av apporterna! Världens bästa lilla mallenutt!! Fattar blixtsnabbt

Söndag:

Sökträning kl. 10. Vi fick startnr 3 för Qvittra ska ha lite vallat för hon spårar gärna som problemlösning. 1:a skicket var i ganska öppen skog med kraftig motvind - rakt ut och träff! 2:a skicket var rakt ut och sen ganska brant sluttning. Figgen låg bakom en stor sten ca 40 m ut – Qvittra drar ut ca 60-70 m och alltså förbi figgen – svänger och drar vidare i rutan – in till stigen och ut på andra sidan (det här såg vi inte på stigen för hon var för långt fram) tillbaka genom första rutan till första figgen – träff! Hon hade uppenbarligen en tydlig minnesbild och fick vind från ”fel sida” och jobbade sig tillbaka. Det blev ju inte helt rätt men ganska bra jobbat för att få tag i sin boll… (Det här var jag tvungen att fråga experten om, som tur var så var Janne Nyberg på klubben och drog en slutsats om detta.) Sen gick det som planerat. Hitta – leka blev det och ganska behagliga transporter in till stigen. Hon har fattat att hon ska ut på andra sidan stigen så jag behöver inte hålla henne i halsbandet och rikta henne.

Efter söket var det fika och utvärdering. Sen körde vi uppletande! Jag la ut 5 saker på linje som jag kastade in så hon kunde gå upp i vind. Hon hämtade allihopa i ett bra tempo och hade jätteroligt!

Sen var det lydnadsträning med Jenny Morales – världens trixigaste träningskompis! Hon hjälpte mig att börja om med tramp-target. Jag hade ingen target så jag fick låna Jennys – en bilmatta! Lagom stor att hitta i geggan  Det tog en stund för Qvittra att minnas övningarna från barndomen – hon är så van vid att hon alltid ska hämta prylar så hon plocka upp den där bilmattan säkert 20 gånger utan att trampa på den. Hon var fullkomligt bedårande när hon så glatt hämtade hela bilmattan och kom och satte sig framför mig med mattan hängande i mungipan i väntan på belöning… Gullis…

Men tro´t eller ej – till slut ramlade kronan ner och hon fattade att det var tassarna som skulle på – inte slakta bilmattan… Ja, hon är världsbäst! Sen tränade vi hoppteknik. Dvs att hunden ska skjuta ifrån med bakdelen – inte använda frambenen som avstamp. Provade på agilityhindren och ställde upp 5 hinder med ca 1 meters mellanrum och bara 30 cm höga så hon hann slå ner en gång mellan hindren men inte ta ett extra steg. Typ som cavaletti för hästar. Hon fattade direkt att hon skulle över – för kamprullen låg på andra sidan – och tog två hinder på samma gång! Jenny fixade och trixade lite och så hoppade Qvittra över alla hinder precis som det var tänkt! Världsklass!!

Hann med att träna fritt följ och halter oxå som Jenny klickade så jag kunde belöna exakt rätt. Tragglade en massa ingångsövningar som gick bra ungefär varannan gång, men hon började bli ganska trött i mössan vid det här laget så jag tycker hon var duktig. Nu använder jag inte  godis så mycket, köra bara med leksak. Godis är inte direkt nån belöning för henne utan mer en påtvingad matning. Får inte alls den där -”men ge mig då!”-känslan med godis. Däremot när vi använder kamprullen…

Var på klubben i 9 timmar idag… Nu är vi trötta båda två

Tack alla världsabästa träningskompisar!!

Nu är sök-kursen slut. Det har verkligen varit jättekul och vi har lärt oss massor! Jag tror att det här är Qvittras grej alltså… Vi körde alla hundarna två omgångar. Qvittra fick 8 skick i första vändan och 4 skick sista gången.

På första skicket så var det en mycket välkänd figurant – dagmamman Ullis – och när Qvittra drar iväg ut till figgen så stannar hon 5 m ifrån Ullis och börjar att tokskälla! Så Ullis fick börja prata så Qvittra fattade vem  det var – och då ramlade polletten ner… Hon är verkligen mitt i nåt spökeri.

Qvittra jobbade kanonbra resten av banan. Det blev inga perfekta skick med direktträff men hon jobbade som tusan och gav inte upp! En figge låg i en låda (utan lock) men den drog Qvittra förbi – till nästa stig i skogen där hon får ett hundmöte! Det var en av kursarna som gick och värmde upp sin hund, men Qvittra stannade till och tittade en stund och sen vände hon och kom tillbaka till mig! Hon var säkert 100 m ut – så hon har verkligen inga problem att gå ut på djupet men näsan ska hänga med oxå Flera skick var nerför ett lite stup som hon skulle ta sig förbi, och hon  jobbade massor längst där ute och till slut så fick hon träff!

Hon kommer att fatta galoppen ganska snart tror jag, att hon måste slå på näsan snabbare och inte bara springa. Men hon har gott om gå-vilja och figurant intresse! Bådar gott…

Jag tycker att vi har fått ordning på transporterna in till stigen oxå. Jag har kamprullen med mig som hon tuggar på men sen kan jag ta den och Qvittra går vid sidan eller i närheten. Det duger för tillfället tycker jag och det är verkligen mycket mer bekvämt för oss båda att hon  inte behöver gå i koppel! Min puls och andning var normal hela banan – bara det är ett steg framåt i utvecklingen!

Kurs-gänget  fortsätter ialla fall att träna ihop och nästa gång blir på söndag. Ska bli intressant och se hur vi klarar oss utan instruktör…

Både jag och Qvittra är rätt vimsiga för tillfället. Qvittra verkar ha kommit in nån spök/”vaaa?”/”menar-du-mig”-period. Jag flänger som en tok mellan jobbet, hemmet, dagmattar och klubben, och när jag väl kommit till klubben så hinner jag rasta Qvittra i 5 min, träna i 15 min och sen är det nåt möte som ska genomföras på klubben.

Nåt är helt galet – eller vimsigt helt enkelt!

Att få styrning på Qvittra igen är nog inte så svårt egentligen, ”tuffare” regler i allmänlydnaden och bättre rutiner i lydnadsträningen tror jag att vi kommer långt med, men vem ska få ordning på mig?

Jag fick ett bra tips av Annelie idag för att bryta ner problemen i mindre delar: att skriva ner alla momenten i appell och lyd.I med rubrikerna: Vad har vi idag? och Vad behöver vi?  Det tror jag är ett bra sätt för mig att lättare planera träningen och fokusera på några saker i taget. Det blir lite vimsigt att blanda framåtsändande och tandvisning…

Nya friska tag!